Our website uses cookies in order to be able to offer the best possible functionality. By using the website you agree to the use of cookies. More information can be found here.
Fredrik Hiller är Managing Partner för Signium Sverige och är baserad på kontoret i Göteborg. Han fokuserar på uppdrag inom ett brett spektrum av branscher och är aktiv i Signiums practice group för Professional Services och Financial Service...
Hållbarhet har sedan en tid varit ett flitigt använt begrepp i affärsvärlden och i och med EU:s nya direktiv CSRD, ställs högre krav på hållbarhetsarbetet. Större ansvar, mer regler att förhålla sig till. Men också en möjlighet att ta verksamheten ett stort steg framåt affärsmässigt. Det menar Fredrik Hiller, Managing Partner på Signium Sverige och säger: “Framtidens vinnare är de företag som gör hållbarhet till något självklart, i både ledningsarbete och i affärsstrategi.”
Ja, begreppet var länge ganska flummigt och otydligt, och uppfattas nog fortfarande som väldigt brett. Det hänger sannolikt ihop med att frågan vuxit fram under en längre tid. Under resans gång har hållbarhet kommit att omfatta både miljömässig hållbarhet och social hållbarhet (mänskliga rättigheter, arbetsmiljö med mera).
Men, i och med CSRD, det nya EU-direktivet för hållbarhetsredovisning måste företag bli mycket mer konkreta.
Jag skulle säga att hållbarhet under lång tid egentligen var greenwashing. Man gjorde något på ytan, så lite som möjligt, för att det skulle se bra ut. Nu kommer nya lagkrav, som tar hållbarhet från greenwashing till affärmässighet. Det här började hända för ungefär tre år sedan. Och nu, när hållbarhetsrapporten ska in i den finansiella rapporten, ställer man om och anpassar sina KPI:er efter hållbarhet.
Vi upplever definitivt att den blir allt viktigare. Det har varit lite trögt, hållbarhet har inte varit en fråga i fokus, men nu accelererar det. Efterfrågan är stor på kompetens inom området. Allt fler kommer till insikt om att hållbarhet är affärskritiskt. De som hamnar efter i konkurrensen om kompetens kommer att få det jobbigt.
Men, än så länge hanteras hållbarhet uteslutande i linjeorganisationen. Det är långt ifrån alla bolag som ens har en representant för hållbarhet i ledningsgruppen. De som förstår att kompetens direkt i styrelsen kan snabbare integrera hållbarhet i sin strategi, och på så sätt säkra affären framåt.
Hållbarhetsfrågan blir allt mer prioriterad av både ägare, styrelser och företagsledningar. Lite tillspetsat kan man säga att CSRD tar hållbarhet från greenwashing till lagkrav. Så, det är nu hållbarhet verkligen händer. Det måste hända, och de som prioriterar frågan kommer att vara framtidens vinnare. Vi är i början av en revolutionerande omställning där kraven skruvas åt rejält. Inom tio år är jag helt säker på att förutsättningarna för att göra affärer kommer att vara helt annorlunda. Därför är det helt avgörande att ha förståelse för hur hållbarhetsarbete kan påverka lönsamheten i företaget. Hållbarhet är ett affärskritiskt område. Ta företaget Lindex som exempel – de beskriver hållbarhet som ett sätt att framtidssäkra sina affärer.
Jag nämnde tidigare att det är viktigt att lyfta in hållbarhet på toppnivå i företagen. En andra faktor som är lika viktig för framgång är att integrera hållbarhet i företagets övergripande affärsstrategi. I dag är det fortfarande vanligt att hållbarhetsmålen lever sitt eget liv, parallellt med andra affärsmål. Men det är först när hållbarhet blir en del i den finansiella rapporteringen som resultaten verkligen syns.
Vi ser också att många bolag är i full gång med att ställa om organisationerna för att kunna rapportera enligt CSRD. Generellt har B2C-företagen kommit längre här än B2B-bolag. Det hänger ihop med att B2B inte är lika “synliga” för allmänheten, därför har de kunnat gömma sig lite. Men nu måste även de få ordning på alla delar i hållbarhetsarbetet, både i den egna verksamheten och i värdekedjan bakåt. Finns inte korrekt rapportering på plats är man till exempel inte kvalificerad för att lämna anbud i stora upphandlingar. På lite sikt tror jag det blir så, att de som inte prioriterar den här frågan snart är borta.
I första skedet är det de stora noterade bolagen som kommer att märka av CSRD och de nya krav på rapportering som ställs redan från innevarande år. Små och medelstora noterade företag har fram till 2028 förenklade standarder att rätta sig efter. Vilken kategori ett företag räknas till bestäms utifrån antal anställda, omsättning och balansomslutning.
Modeindustrin var tidigt ute när det gäller hållbarhet. De har arbetat med detta i upp mot 30 år. Till stor del har det varit konsumentdrivet. Nike tog till exempel större socialt ansvar och ändrade sin etiska hållning för arbetsmiljö. Detta drevs av påtryckningar från aktivister som satte fokus på frågan. Ett annat exempel är hur Greenpeace med bland annat sin Detox Challenge belyst omfattningen av modeindustrins dumpning av kemiskt avfall. Energisektorn, inte minst de företag som arbetar med fossila bränslen, har också allmänhetens ögon på sig och är över lag långt framme i hållbarhetsarbetet.
Jag har redan nämnt Lindex som ett företag där hållbarhet ses som centralt för framgång. Ett par andra är modeföretaget H&M som tidigt lyfte hållbarhetsrollen in i ledningsgruppen. Och inredningsföretaget IKEA har integrerat hållbarhet redan tidigt i sin värdekedja, och i sin design.
Men jag tycker inte man ser någon tydlig trend nu i vilka branscher eller bolag som går före i hållbarhetsarbetet.
På sätt och vis, ja. Vår uppgift är att identifiera de kandidater till styrelser och ledningsgrupper som kan integrera hållbarhetsfrågorna i affären. Det handlar inte bara om kunskap utan mycket om personlighet och förmåga till stakeholder management. Det handlar om att välja rätt personer som kan göra jobbet. Det är den typen av personer som hjälper framtidens företag att driva affären.